lördag 22 september 2012

FW-luftning, teelagning, ny dränering och järn höstgödsel och ökad klipphöjd.

Än en gång alldeles för länge sen jag skrev sist, men så är det..
Vi har som ni förstår hunnit med en hel del men dom lite större grejerna som vi gjort är dessa:

Fairwayluftning.




Jag vet inte hur mycket resultat den här åtgärden ger när man har det underlag vi har med blålera bara några centimeter under grässvålen. Men vi har ju en fairwayluftare och det är värt att prova, främsta anledningen var för att försöka hjälpa vattnet att sjunka undan från fairwayytan som varit vattensjuk nu länge pga av det konstanta regnandet som varit nu sista dryga månaden. Den ger det nog även viss effekt på växtligheten på våra fairways, man får upp lite gaser ur marken och ner lite syre och vatten. Det blev lite skador på någon fairway av detta men det är svårt att undvika när det är bara 2-3 cm grässvål ovanpå en glashal blålera, den bara släpper när det går lite på skrå, men det kändes som att vi måste försöka göra det vi kan för att med dom små medel vi har hjälpa våra vattensjuka fairways.

Teelagning.




Detta är en grej som vi gör då och då under sommaren, åker runt med traktorn, sand och lite gräsfrö för att laga allt som blir uppslaget. Vi slänger på sand på groparna, på med lite gräsfrö på dom och sen skrapar vi ut det med våran utjämningsskrapa. Väldigt smidig grej men det här tar upp mycket tid, en hel dag för en person för att laga alla tees så vi är väldigt tacksam för all hjälp vi får när ni lagar själva från leelagningshinkarna som finns på dom flesta teesen. Det är dessutom ett ganska tungt jobb att kasta ut flera traktorskopor sand varje gång, det blir några ton per gång. :)

Ny dränering på 17.

På hål 17 här ni nog sett att vi har varit ute och lagt ner en ny dräneringsslang från den största vattenpölen som brukar bli när det regnat. Vi körde med vårat slitsdräneringshjul och grävde för hand, tungt är de när de är mest blålera och på sina ställen grovt dräneringsgrus sen den gamla dräneringen lades. Det är svårt att få nått riktigt bra fall på den eftersom bäcken som vi drar dräneringsslangen till har ytan bara någon decimeter under ytan på vattenpölen och de är gaska lång sträcka det ska falla på. När det är högt flöde i bäcken så trycker den nog istället upp vatten en bra bit upp i slangen. Det som också känns motigt när vi försöker dränera våra ytor är just blåleran, den är tät och hård dom cement vilket gör att det vattnet som ligger bara någon decimeter på sidan av dräneringsröret inte rinner ner till det om det inte finns någon naturlig lutning.
Blåleran bildar "skålar" som håller vattnet och man måste dränerna varje skål för att de ska bli bra vilket ju är ett otroligt stort jobb.


Vi började självklart med att göra själva fåran.

Lade sedan ner dräneringsröret och dräneringsgrus ovanpå det.



En bra grej är att sätta ner en spolbrunn utefter slangen, här är en som vi satte i greningen mellan ett gammalt rör som kom in från sidan och våran nynedlagda drängeringsslang. I den här brunnen hamnar tyngre skit som eventuellt åker med i dräneringsröret och lägger sig på botten och man kan spola alla rören som kommer in från just denna brunnen. 
Förutom att man kan spola alla rör som kommer in så blir det inte heller lika lång sträcka att spola om man sätter en sån här vartefter vilket ju underlättar och snabbar på mycket och man behöver ju då inte heller lika lång spolslang.


Vi gjorde oss en ytanvattensbrunn och satte i slutet längst upp på slangen dvs i den stora pölen. Denna hjälper till att få bort lite vatten och dessutom kan man spola slangen ända uppifrån via denna.

Just dessa brunnar verkar man inte tidigare ha använt sig av på våran bana, med ett undantag på ett par ställen, vilket är otroligt synd och dumt. Det gör att det är väldigt svårt att spola dräneringsrören som är nedlagda. Utloppen på dräneringarna som är nedlagda tidigare hittar vi bara på några fåtal, på dom allra flesta ställena har utloppen växt igen eller att jorden har sjunkit in framför med tiden och dolt dem.
Det finns heller inga ritningar hur dom är lagdra, detsamma gäller bevattningen, vilket ju är otroligt dumt.

Järn, höstgödselmedel och högre klipphöjd.

Nu på hösten ökar vi på mängden järn vi sprutar ut på greenern, vi har en viss mängd även på sommaren men på hösten ökar vi som sagt på dosen. Det stärker gräset mot sjukdomar och svampangrepp, järnet är som c-vitamin för oss, det stärker gräsets immunförsvar. Det är nu på hösten som sjukdomarna och svampangreppen är som hårdast på gräset, just för att de blir blötare, kallare och mindre sol, så då ökar man på dosen. Järnet ska även ha en bra förebyggande effekt mot mossangrepp.

Vi använder oss även av ett annat sorts gödselmedel under hösten, ett med mindre kväve.
Det är kvävet som är gräsets energi, precis som kolhydrater och fett för oss. Det är det som gör att gräset växer och inför vintern så vill man inte ha för mycket kväve i gräset för att gräsets celler då blir stora och sköra och riskerar att spricka sedan när det blir kallgrader. Men gräset måste ändå ha en viss mängd för att ha energi att klara vintern och vårstarten.

Vi har även släppt upp klipphöjden på greenerna nu till 6 mm vilket man ska göra på hösten för att gräset ska bli starkare och mer motståndskraftigt och kan lagra mer energi inför vintern.